Babelbabbel

Halloj där kära vänner!
Här sitter man i soffan med en filt, en varm kopp chai latte och Florence ljuva toner i öronen. Det enda som fattas är lite insperation... Var börjar man då? Hhhh...

I onsdags, den 3:e oktober var vi i klassen studiepublik på inspelningen av litteraturprogrammet "Babel", där fick vi applådera, skratta och fnissa, men framför allt lyssna. Dem vi lyssnade på var Jonas Hassen Khemiri och Jonas Gardell, de har båda precis kommit ut med varsin ny bok. I Khemiris fall är det boken "Jag ringer mina bröder" som handlar om bombattentatet på Drottninggatan och i Gardells fall är det "Torka aldrig tårar utan handskar" som handlar om när AIDS-smittan kom till Stockholm. Båda författarna skriver i det här fallen om utanförskap - i "Jag ringer mina bröder" är det rädslan för mellanösternterrorister som driver misstänksamheten mot folk med olika hudfärg och i "Torka aldrig tårar utan handskar" är det rädslan för AIDS-smittade bögar som ökar utanförskapet för homosexuella.

Jag tycker att båda böckerna verkar ganska intressanta, men om jag skulle välja att läsa en av böckerna skulle jag nog välja Khemiris bok för den verkar lite skönare. Gardells bok känns väldigt allvarlig och sorglig medan Khemiris känns aningen lättsammare och kanske lite mer actionfylld eller i alla fall händelserik.

Men för tillfället orkar jag nog inte börja på någon av böckerna, tror jag går och lånar en Harry Potter istället.